Källorna
stadens hus är källor
som inte flyter ut och upp men ner ihop
tårar strömmar aldrig upp, men ner
och staden
är en tår som söker mor
inte livsens dryck akustisk - toner väller bara
upp liksom katedraler skapar plats, men tåren
faller ner mot självet, ner i jorden bort
faller in mot centrum
mot kulturhuset som står på Sergels torg
samlar sig på mitten, klumpar
sig i halsen
gråter en förlorad, mytisk enhet
faller ner i jorden, in mot mitten
där står en stelnad mannekäng
till koncentrerad gråt förfrusen
se, stadens hus rinner!
snart finns de inte mer
